Utan att skryta så måste jag få lov att säga att jag har det faktiskt väldigt bra. Mina föräldrar jobbar för SAS, så jag och min bror har haft privilegiet att kunna resa världen runt med våra föräldrar. De sista åren har det dock blivit mer sällan, man bor inte hemma längre och man kan inte få ledigt hur som helst från jobbet. Men den här helgen hade jag möjlighet att få följa med mamma till Chicago på ett 24-timmars stopp. Det är ca 10 år(!!) sedan jag var i Chicago senast.

Upp tidigt i lördags morse och ut till Arlanda. Checka in och sätta sig vid gaten, vänta på att alla skulle borda och sen hoppas på att man fick ett säte och slippa sitta på klappsäte. Sagt och gjort, det blev en plats i turistklass - YES!! Slippa sitta på klappsäte hela resan. Hade tänkt att jag skulle passa på att få några timmars sömn så man skulle kunna hålla sig vaken på kvällen sen. Men nej då, det fanns ju så mycket att kolla på och lyssna på - 30 musikkanaler, varav minst 20 var okej att lyssna på. Så jag hade ju fullt sjå med att bläddra mellan dessa, och därimellan klämma in en dokumentär eller två. Mina medpassagerare måste trott att jag led av nån form av epilepsi eller tics, för när jag hör musik så måste jag ju gunga med lite och gärna mima. Det spelar ingen roll om jag är ensam eller sitter med 300 andra runt omkring mig. Svänger det så svänger det =O).

Kom fram till hotellet runt 14-tiden. Snabbt byta om och sen ut på stan för lite shopping. KÖpte lite småsaker, en klänning och en topp.

Tillbaka till hotellet, mötte upp Krister från besättningen och begav oss till "Big Bowl", en asiatisk resturang. Åt gott och drack gott!! Kvällen avslutades uppe i loungen längst upp i hotellet med utsikt över sjön och staden. Slocknade vid 21-tiden (dvs 4 på morgonen hemma!) och sov, med några små avbrott, fram till halv fem på morgonen. Då var vi så pigga att vi var tvungna att gå upp. Satt och kollade på TV och tog det lugnt. Vid 7-tiden blev det ett himla liv utanför fönstret. Det var en helikopter som sväva utanför. Höll på att lyfta ner delar av en en lyftkram från skyskrapan mittemot och ner på marken. Det var jäkligt häftigt att se den där helikoptern åka upp och ner mellan skyskraporna. Känns som värsta "real-life-drama" *asgarv*!!

Vid 9-tiden kom en bekant, som bor i Chicago, och hämtade oss. Tillsammans åkte vi till Bloomingdales för att äta frukost ett helt gäng. Det var jättetrevligt att träffa de andra. Några hade jag aldrig träffat och de andra var det flera år sedan sist.

Efter frukosten blev det lite mer shopping, en klänning till och lite underkläder. Sedan var det dags att packa ihop för att bli upphämtade kl 14.

Samma sak på flygplatsen i Chicago som hemma, sitta snällt och vänta och hoppas på att man ska slippa klappsäte. Den här gången hade jag turen med mig. Businessclass!!!!! Hur skönt som helst. Benutrymmet var enormt, jag nådde inte ens fram med fötterna till stolen framför. Och det bästa av allt. Stolen blev till säng med endast en knapptryckning - kan det bli bättre =O).

Än en gång fick jag min amedpassagerare att tro att jag hade tics av alla dess slag och inte blev det bättre av att jag störtböla till "marley and me" hahahahaha!!!!

Tvingade mig själv till att sova ett par timmar innan det var dags för frukost. Landade kl 8 och åkte hem och sov två timmar till.

Nu sitter jag på jobbet och känner att det ska bli skönt att komma hem och sova sen....kroppen är helt slut efter att ha fått ställa om sig två ggr inom loppet av 48 timmar. Men det var det väl värt =O).