Som de flesta vet så är Alice Busters största fan. Men nu har Alice fått lite konkurrens i sin egen lillebror Felix. Han har inte lärt sig säga Buster ännu, men det ska jag börja jobba med nu i veckan som kommer. Hur som helst... denna lilla sötnos må vara fåordig, men när Buster dyker upp så lyser hela ansiktet upp i ett enda stort leende. 

Han hjälper Alice att få upp leksakslådan

Har lyckats hitta lite fler bilder på Buster och Morgan där de faktiskt ser ut att gilla varandra  .

Gud som jag har längtat efter våren!! Jag ska inte säga att jag inte gillade vintern, för det har varit den bästa vintern sen jag var liten. MEN det är skönt nu när man vaknar på morgonen, solen lyser in genom förnstret och värmer och fåglarna kvittrar.

Skönt ska det oxå bli att komma ut i spårskogen igen!! De sista två månaderna har jag mer eller mindre sett mig besegrad av all snö. Försökte mig på ett par spår i all snö, men det blir mer en pina än något kul när man hinner bli svettig efter 20 m pga allt pulsande i snön.

Imorn har jag bestämt mig för att ta ett vildsvinsspår med Buster, då tror jag han kommer att bli glad. Måste komma igång nu med spårandet ordentligt. Blir ju troligtvis en spårkurs nu i vår och tanken är väl att Buster ska göra ett anlagsprov i viltspår under året och förhoppningsvis klara det. Vore ju lite roligt, han har ju inte så mycket andra meriter (tyvärr).

Här en liten favorit i repris från förra spårkursen

... upp på denna snöhög, tänkte Buster, och räknade inte med att han skulle drunkna i all snö haha... Hna såg lite förvånad ut när marken under honom försvann  .

ÅÅÅÅHHHHH vilken underbar mamma jag har som köpt Froot Loops till mig från New York. För er som inte vet vad detta är så är det flingor. Det är dom absolut bästa flingorna som finns och jag kan inte får tag på dem här i Sverige. Så min mamma har varit snäll och köpt till mig när hon jobbar (hon är flygvärdinna).

Så de närmsta dagarna kommer jag att gå i ett Froot Loops-rus och sväva på små moln  .

I fredags packade vi in oss i bilen och så bar det av till Landskrona. Buster började redan tidigt att hänga med huvudet, men envis som han är så kan han ju absolut inte lägga sig ner för då kan han ju missa något  .

Väl framme hade vi ju hoppats på ett snabbt möte mellan hundarna och sen att dom skulle vara bästa vänner... trodde vi ja!! Buster var överjävlig och skulle slicka Morgan överallt, speciellt i öronen. Detta triggade Morgan att bli som en riktig liten vessla och sprattla värre än värst. Och som ni kan förstå så triggade det i sin tur Buster till att bli ännu värre, och så var ekorrhjulet igång *suck*.

Så Heidi och jag satt som fångvaktare hela kvällen och såg till att de fick hälsa lite lätt i små omgångar. När det var dags att lägga oss så barrikaderade vi mellan jyckarna och hoppades på att lite sömn skulle få jyckarna på andra tankar. 

På lördagsmorgonen försvann barrikaderna och med spänning fick hundarna träffas igen och det gick hur bra som helst. Snacka om skönt att slippa ännu en dag som fångvaktare. Passade på att försöka få lite bilder på jyckarna tillsammans men det var allt annat än lätt, Morgan var inte alltför benägen att sitta still  .