Igår var det fyra veckor sedan du lämnade oss lilla Buster. Fyra veckor... tänk att matte och husse har klarat sig så länge utan dig... men det har inte varit lätt alla gånger. Vi saknar dig fruktansvärt mycket. Det sitter ingen Buster nedanför kylskåpet när man ska göra sig en macka, och det ligger ingen Buster vid fötterna och tigger när man äter... 

Det var skönt att få hem din aska i förra veckan, då kändes det lite bättre... nu var du äntligen "hemma" igen. 

Hoppas du har det bra där uppe i himlen och att du blir ordentligt ompysslad av alla och att det finns oändliga mängder leverpastej som du tycker så mycket om .

Oändligt många pussar till dig min lilla skrutt  

Jag drömde om dig i natt, min lille skrutt. 

Husse och jag var på Ultuna för att hämta din aska, men istället fick vi med dig i en sopsäck. Jag satt i baksätet med dig nära och plötsligt tyckte jag att du blev varm, så jag öppnade för dig och klappade på dig, och jovisst...din kroppsvärme kom tillbaka. Jag höll min hand framför din nos... DÄR!! Jag kände en liten, liten vindpust mot min hand..."Han andas!" skrek jag till husse. Plötsligt öppnades din mun och du rörde dig lite. Dina ögon öppnades och jag pussade på dig och du pussade tillbaka. Min lilla älskling levde igen! Vi vände tillbaka till Ultuna för att berätta den underbara nyheten. 

Du var så pigg och alert och lika glad för att vara hos veterinären som du alltid varit.

Du hälsade på några hundar och nosade som aldrig förr. Vi träffade din ögonspecialist och hon var så glad för vår skull...

Plötsligt vaknade jag och det tog ett par sekunder innan jag förstod att det bara var en dröm...

Men hellre att jag får träffa dig i mina drömmar än att aldrig få se dig igen...

Det har nu gått lite mer än en vecka sen du fick somna in. Hur har du det där uppe? Hoppas det finns oändligt många märgben fyllda med leverpastej, precis som "morfar" alltid brukade bjuda på. 

Det är fortfarande så overkligt att du inte kommer komma hem igen. Härom kvällen slog det mig att det kommer inte bli några fler sena kvällspromenader efter att jag kollat på film. Det var tungt... 

Du och jag vet ju att vi inte brukade ses varje dag, men för dom som inte vet det så hade ju husse och jag delad vårdnad av dig. Detta innebar att vi bara träffades varannan vecka och det har aldrig varit ett problem för dig, du var lika glad ändå.

Det kanske är därför jag inte har förstått att du är borta, det ska ju vara husses vecka nu *ler*.

Jag vet att du har det bra, du visade det när husse och jag kom ut från sjukhuset efter att du fått somna in. Det var så dåligt väder när vi kom in, alldeles mulet och mörkt. Men när vi kom ut så hade solen precis tittat fram och molntäcket spruckit upp... då visste vi att vi hade gjort rätt och att du hade det bra.

Du var en kämpe ändå in på slutet och jag är glad att det gick så fort och att du slapp ha det svårt. 

Det är många som saknar dig och det finns inte en enda person som vi mött som inte tyckt om dig, du var speciell min lilla skrutt. Det var inte en tråkig stund med dig *ler*.

Alice har frågat efter dig, hon undrar om du har ont och det har vi sagt att du inte har. Då säger hon *Buster är i himlen*. Lilla gumman, hon saknar dig också...

Vi såg på datorn härom dagen, på klippet där du jagar henne för att hon har kakor i handen. Det tyckte hon var roligt =).

Idag har lilla Morgan varit här. Han har gått runt och nosat massa och lekt med dina leksaker, men han var rädd för pyramiden och den stora godisbollen *haha*.

Han fick förresten med sig ditt godis, som fanns kvar, jag vet att du inte skulle vilja att det gick till spillo, mitt lilla godismonster. 

Jag hoppas att du har det bra och att du inte är för hård mot de andra jyckarna. Hälsa till Fridas farbror Willy och Karolinas bosse, Kattis lilla yrväder Wilma och stora vita Buster, Mys älskade lilla Habi och Malins lurviga Nemo och alla andra som jag kan ha glömt. 

Min allra käraste Buster, jag älskar dig så och jag längtar tills vi ses igen.

Massa pussar från matte